Fundering..

Sitter och kollar som sagt lite bloggar i bland och ställer mig frågan finns det bara svårridna hästar?
Den går inte att rida si och den går inte att rida så och den är på det viset. Alla hästar är tydligen väldigt svårridna! Är de så svåra eller ska man bara få det att låta som man är duktig? Jämför jag med mina så känns mina hästar väldigt lätta och okomplicerade. deras bock och bus verkar inte vara så avancerat jämförelse med hur andra har det.. Vem som helst kan inte rida dom och de är känsliga där och si och så de måste ha special bett för de funkar inte på några andra bett..

Men åter till frågan jag ställer mig är alla andras hästar i bloggvärlden sååå svåra?? Eller ska de låta svårare för att man ska vara duktig och klara av dom?  Pigga och glada finns det väl många som är? Starka vid hoppning är väl inget ovanligt? Men i bland känns det som det görs så stor grej av det liksom. Eller?


Berättar ridmässigt om grabbarna här hemma :)

 Sture han går som en pansar vagn! Stadig och stabil han sparkar bakut när det blir jobbigt men sedan är han bara 3 en okomplicerad kille! Lite tjabbig i munnen och svårt med svänging på vanliga träns stor skillnad med Ps tränset! Så som sagt just nu går han med ett Ps träns och ett 3 delat sprenger bett ( Fjonte har kopia av det) Sture är alldeles för tidigt att säga hur han bli i hoppningen det man märkt av är att ha taxerar bra sköter sig själv som en bebis ska göra enligt mig..

 Curre är också okomplicerad man får rida med benen för att få honom att gå i en avslappnad form. Just nu tömkörs han ju baar men med Ps träns och samma sprenger bett som Sture! Curre har senaste åren ridits med sprenger bett turnado som inte kan nypas i mungipan då han är väldigt skav känslig han behöver lite bredare anläggnings yta på bett. Va rätt okomplicerad att hoppa kunde ligga på lite men inte så farligt mot hans storlek.

 texSedan har Vi Fjonte som är som en dröm att rida när han är avslappnad har han en dag som i dag då är han spänd och det känns som man sitter på en bomb men man får lära sig att leva med det. Sådan är han! Han måste få bli lugn och slappna av igen känna sig trygg i situationen. Annars som sagt väldigt okomplicerad i ridningen men med nerver! han går just nu på ett micklemträns och ett tredelat mässingbett med lösa ringar. på hinder är han okomplicerad kryper gärna i hop lite så får ha en bra galopp och framme för skänkeln!

Lalle han är svår i munnen MEN nu har Vi äntligen hittat en lösning man måste prova sig fram och jag tycker inte om att betsla upp de det är i sista taget här när man provat i princip allt! Nu går han på ett PS träns och bettet långt ner i knävecken ( konstigt nog funkar han på super löst bett i munnen) och ett bett med koppar inslag med stora ringar. Men man kan inte bara sitta och åka han är lat vill helst inte arbeta men gör det han ska om man ber honom. kan bli lite stark på hinder i bland om han ligger på men bra markarbete så försvinner sådant..


" Man är inte bättre än sin bäste häst" och det stämmer väl rätt bra?